känns som att jag sitter här och bara väntar. Väntar på att du ska höra av dig, säga att de var något sjukt skämt. jag väntar på att de ska komma upp ett meddelande på Facebook eller att det ska komma ett sms. men det kommer aldrig något, det känns så konstigt.
satt och funderade på dig förut. åh det finns så mycket minnen med dig. jag tänker på alla samtidigt, blandar ihop alla och tänker ännu mera.
ett av de starkaste minnena som kommer upp i huvudet idag, just nu, nu när det är så här.. är den där dagen som vi ändå inte tog på så stort allvar. den där dagen då du, jag och Carin var inne på godisaffären 'VIP', vi köpte nog lite godis och du köpte ett rör med 1 kronors kulor med lakritssmak har jag för mig (kan lika bra ha varit tuttifrutti), jag tror det är när vi är på väg tillbaka från skolan för det händer utanför VIP. jag och Carin går några meter framför dig, helt plötsligt hör jag dig säga nej. Jag vänder mig om och av någon underlig anledning vet jag exakt precis vad som hänt, håller på att hända. jag kommer snabbt fram till dig, ställer mig bakom dig och ger dig heimlich manöver. andra gången spottar du ut kulan och de farliga är över. Vi är nog inte tillräckligt stora för att fatta vad som just har hänt och vi tar det med en ganska stor nypa salt. kommer ihåg att du berättade de för din mamma och senare när jag kom hem till er så kastar hon sig i stort sett i min famn och tackar för att jag räddat dig. Och det förstår jag så himla mycket. vi förstod det nog inte då utan något år senare vad som verkligen kunde ha hänt den där dagen. den dagen då vi lurade döden. du och jag, vi lurade 'den'.
jag önskar att du fanns vid mig nu, så detta hemska men ändå så bra minne, just för att vi lurade 'den', kunde försvinna ur mina tankar för en stund. men jag är så glad att jag fick dessa åren med dig!!
du är min bästa! jag saknar dig!
idag så gick jag upp tidigt för att vara i Lidköping vid 9. kom hem igen vid ca 11.
Hade Emelie på besök igår till idag så hon var hemma med jukon medan jag var iväg. nu är jag jätte trött! Kanske tar mig en powernap, får se om jag hinner med de innan Erik kommer hem.
du är den sista jag tänker på. den sista jag ser på min näthinna innan jag somnar. jag önskar så mycket att allt kunde vara som vanligt igen.. men det kan det inte. det gör ont i mig, så jäkla ont. blir så ledsen när jag vet att vi aldrig kommer att ses igen i detta jordliv. jag hoppas att din ande lever med oss alla i resten av våra liv och att du vackra ängel tar han om oss från ovan där du står. jag saknar dig mitt hjärta!
åh det kan bara inte vara sant, väck mig nu från denna hemska dröm!!
jag ser en bild på dig och mig i mitt huvud hela tiden. blir bara så jävla ledsen!
du är den vackraste, jag älskar dig mitt hjärta! allt är bara så overkligt! <3
nu vet vi av vad mitt hjärta gick bort av.. de känns snopet, känns orättvist. det är ju sånt som man botar, det är ju inget en ung frisk 20-åring inte fixar.. känns konstigt, overkligt. det sjunker inte in, inte en chans. det finns bara inte....än. jag är tom, fattar inte vad som hänt. Liksom, hur kunde detta ske? finns ju inte en chans?! åh min älskade vän, mitt hjärta! du saknas oss, det kommer du för evigt att göra.. <3
du är den vackraste ängeln.
Hem
