jenniofer

igår hade jag mig en bra dag för en gång skull. Idag känns också helt okej. tänkte dela med mig om ännu ett minne med Kajsa. detta är ett sjukt bra minne!

det var sommaren vi slutade 9:an, det var ju i stort sett dags för de sista som hela 91-laget skulle göra tillsammans. vi åkte till dana! Kajsa åkte med i min familjs bil som åkte ner sisådär en eller två dagar tidigare än alla andra. minns så väl att när vi skulle åka på färjan mot danmark så spelade vi 'Frida - Dunka mig gul & blå' så många gånger och vi diggade på himla bra! vi spelade många bra matcher tillsammans och vi gick ju faktiskt vidare till b-final där vi kom två. mycket tack vare våra fina fotbollskillar som stod och hejade på oss, retade de andra laget och fanns där för oss i skyfallet.
Det som var de roligaste var att jag, Kajsa, Carin och Camila var ute på kvällarna. kan ni tänka er; tränarens dotter som ska vara så duktig, men oj vad kul vi hade. Vi träffade ju på tre störtsköna killar som var så snälla. som vi var på disco med, som följde oss alla hem så vi kom hem säkert.
första kvällen vi träffade dessa killar satt vi och åt pizza med dem. vi kom väl hem vi ca 11 som de var sagt. visade sig att vi skulle vara i säng vid den tiden visst, så där mötte vi Peter utanför dörren jätte orolig och sur på oss. men lille Adrian som han så fint hette ursäktade att vi var sena och vi klarade oss bra undan. Det var även några norska killar som såklart flörtade som tusan med Kajsa, men hon ville ju inte ha dom! haha åh, lilla Kajsa!
vi kom ju även fram till att vi bodde på den tråkigaste skolan.. med bara svenska och norska killar. men de fick väl gå. fick lite kompisar ändå som man såg här och där.
på vägen hem skulle ju Kajsa åka med oss också såklart. Vi tog en sen färja så det var bar vi från laget där. hon var en ängel och fanns där för mig när jag hade de jobbigt den kvällen. hon tröstade mig så mycket hon kunde. min söta tjej! åh bästa vän!